söndag 15 maj 2011

Reflektioner från förra året

Beskrivning av uppgiften:
Individuell reflektionsuppgift
Inom ramen för denna delkurs skall du också fundera kring din egen roll som blivande socialarbetare.
Genom att skriftligt (individuellt) reflektera kring egna värderingar i förhållande till läst litteratur (under hela introduktionskursen) skall du försöka upptäcka ditt eget förhållningssätt till sociala problem, till det sociala arbetets förutsättningar och till dess klienter/grupper. Du sammanfattar dina reflektioner och ditt upplevda förhållningssätt i ett dokument på cirka 2-3 sidor. Denna uppgift skall inte lämnas in. Under termin 4 förutsätts du dock ha tillgång till dokumentet och kunna återvända till dina tidigare funderingar.

Innan jag börjar läsa det här ungefär ett år efter jag skrev det här vill jag påminna mig själv om att jag hade väldigt pressat schema för att få det här gjort, jag hade en uppsats som var skriven, en annan uppsatts jag skulle opponera på jag hade jobbat heldag på en förskola och dessutom varit barnvakt…. Det jag har skrivit är alltså inte bra skrivit. Jag hoppas jag förstår hur jag har menat när jag skrev det här, jag hoppas dessa anteckningar kan underlätta mina fortsatta studier….

Ett år har nu gått som studerande socionom på södertörn.
Jag trodde aldrig jag skulle ta mig igenom det första året och nu är jag väldigt nära till att ha klarat första året, bara ett examinationsseminarie kvar!
Funderingar som jag har haft under detta år har just varit huruvida man kommer klara av pressen som socialarbetare om man nu skulle gå klart.
Jag är ju en person som har mycket empati för andra människor och gärna ser samhället som stor påverkan på oss människor.
Därför ser jag väldigt mycket svart på vitt i vissa fall och vill gärna inte ”blame the victim” om jag inte har klara bevis på att det just är en individs fel.
Jag vill gärna gå till botten med problem som jag även kan se att det inte alltid ligger i en individ utan i samhället och hur samhället har odlat fram vissa normer. Normer som kan vara skadliga för allmänheten.
Ett exempel är hur människor behandlar hemlösa, hur människor bemöter dessa människor på gatan och vilket stöd socialtjänsten kan ge och ger.
Det sker även segregationsprocesser på socialtjänst kontor, där vissa individer prioriteras och får behandling och vissa inte får det. Allt utifrån hur bra ekonomi staten har och vilken politik som förs.
Detta har jag själv fått svart på vitt på vid ett tillfälle då vi i början av 1:a terminen intervjuade en socialarbetare på enheten för hemlösa på söder.
Hela det första året har fått mig att tänka mer ur ett samhällsperspektiv vilket jag är mycket glad över. Ta tex ett barn som växer upp i en ort i Sverige, hennes habitus kommer att formas av människorna som dagligen samspelar runt omkring henne.
Hennes föräldrar & syskon, de på hennes förskola/-skola/-arbete, hennes kamratskap i fritidsaktiviteter osv. En människas förmågor kan kategoriseras i fysiska, psykiska och social förmågor som kan hänga samman i viss mån i hur människans habitus utformas med samspelet av de nära kontakterna barnet har (????????????????????????????).
Man dömer lätt människor man bemöter på gatan. Med en enda blick har vi fått en uppfattning om hur en människa lever sitt liv (en man med portfölj på väg någonstans pratandes i mobilen, en kvinna med barnvagn), kanske endast via en enstaka handling.
Varför? Vi är för snabba i vårt bemötande och hur vi tar in all information om en människa. Som Simmel och Wirth skrev i sina texter om Storstaden och dess hetts.
Som Goffman skriver om i sin bok om hur vi interagerar med varandra att vi har olika scener som vi spelar upp för olika människor (familj, socialtjänst, vänner).
För att kunna döma en människa måste man helt enkelt se till människans ursprung och vart människan just nu strävar efter till att uppnå.
Det kan inte alltid vara bra att känna till människors ursprung men för att hjälpa människor med olika problematik att komma vidare i en svårlöst situation kan det vara bra att veta vad individen har åstadkommit tidigare. Vad som varit bra och vad som varit mindre bra.
På så sätt lär man känna en människa.
Genom att lära känna en människa blir det svårare att döma den.
Tidsbrist är något som sätter käppar i hjulet för människor att interagera med varandra. Detta fenomen är tillämpningsbart hos storstadsmänniskor, generellt.
Man kan ha många ytliga vänner och få nära, man hinner inte berätta hela sin livshistoria med alla helt enkelt (fr. Simmel och Wirths texter)….

Som socialarbetare…. Inte nog med att man ska träffa utsatta människor som är beroende av ens hjälp, dessa människor kan även vara beroende av akut hjälp och vad jag har hört från en klasskompis man som arbetar på ett socialtjänst kontor måste allting gå i väldigt högt tempo. Man kan ha 10-15 klienter per dag som man ska behandla, hur kan detta fungera om man ska behandla dessa klienter med respekt och se till deras behov?
Något som även kommit upp under kursens gång är just bemötandet och interaktionen som sker i olika situationer i vår vardag och hur olika habitus möts. Just dessa ord, bemötande, interaktion & habitus kan kopplas till den segregation som finns på olika platser i vårt samhälle.
Hemlösa är en grupp som segregeras, en annan grupp är utlandsfödda personer, psykisk sjuka personer, missbrukare mfl.
Dessa människor har rätt till det samhälle som de bor i, de ska socialiseras in i samhället men som av någon/ några anledningar inte gör det. Dessa segregerade människor är målgrupper som kommer till ett socialkontor och behöver stöd i olika handlingar. Jag känner verkligen att jag vill hjälpa människor som hamnat lite utanför och som behöver lite hjälp, frågan är bara hur jag på bästa sätt kan hjälpa dem.
En bok som gav mig mycket kunskap i hur man på bästa sätt kan applicera sin kunskap på klienter var boken Handlingsutrymme. Utmaningar i socialt arbete(????)
I den lärde jag mig att tex. alla missbrukare inte bär på samma problematik och är inte heller i behov av samma stöd, de är individer som behöver hjälp utifrån deras egna habitus.
Något som svider lite i mig när jag tänker på det, är att i den boken beskrivs även olika klienter och dess sätt att få som de vill, hur olika människor interagerar med en för att få sin vilja igenom.
Att det är som ett slags spel för vissa klienter, hur de lättast ska få så mycket som möjligt.
Dock är det väll så med alla människor, som Goffman utrycker sig i hans bok (jaget & maskerna), spelar vi alla människor upp olika fasader till olika människor.
Något jag tror jag kommer att ha svårt med är även hur lagarna appliceras på vissa individer men inte på andra. Orättvisor har jag svårt för något jag säker kommer att få jobba med mycket som socionom där just orättvisor ofta framträder i olika individers livserfarenheter jämfört med andra (?) och att alla individer (kanske ingen) inte lever som man egentligen borde. När man senare blivit mer erfaren socialarbetare kanske man lärt sig kryphål i lagarna eller individanpassar lagarna bättre.
Som jag tidigare skrev handlar det även mycket om vilket parti/partier(?) som sitter vid makten och hur dessa personer stiftar nya lagar eller kanske förändrar/ reformerar redan skrivna lagar, allt beror på vårt lands ekonomi och hur befolkningen är, hur många, hur sjuka etc….
En människas habitus kan se olika ut genom tid.
Detta tror jag generellt på. Att man som människa påverkas från olika människor, institutioner, media, mfl i olika tider i olika situationer. Huruvida jag kommer bli som socionom återstår att se, men jag tror inte att historien redan nu är skriven för mig.

Inga kommentarer: