fredag 18 november 2011

Reflektion...

Vi har som jag tidigare skrivit om behandlat ämnet etik och vi kom igår i gruppen (då vi hade grupparbete/gruppdiskussion) fram till att som socialtjänst hela tiden göra val om resurser och människor. Det handlar alltså om vilka olika resurser som skall gå till vilka människor och om hur man fördelar resurserna och att det ibland handlar om kvantitet i stället för kvalitet. Vi diskuterade även kring vad som dominerar när man inom socialtjänsten tar beslut. De fakta, dvs. det vi lärt oss, eller de värdegrunder som vi har påverkar självklar oss. Det kan även ske en konflikt mellan ens egna värderingar och det arbetssätt som existerar på arbetsplatsen
Detta som rör etiken kopplar jag till det som hände igår, jag kallar därför detta för ”Att lära sig nya saker om sig själv i mötet med andra”.
Jag lär mig nya saker om mig själv för det mesta i olika relationer som fortgår. Detta tänkte jag lite extra på igår när jag hamnade i en situation med en annan som jag inte hade upplevt tidigare på det sättet jag upplevde igår.
I en tyst konflikt vi hade uppstod senare mer respekt för varandra, vi kom liksom närmare varandra genom att via kroppsspråk, gester och ett fåtal ord beskrev vad som hade hänt under en tidssekvens.
En komplex situation där en människa gjorde ett val, ett etiskt val, denna person handlade godhjärtat mot en annan person, samtidigt som en annan person blev ganska upprörd för att ha blivit åsidosatt. Detta kan utifrån den person som kände sig kränkt och åsidosatt verka ganska egoistiskt, men denna person hade avsatt tid till den person som gjorde det etiska valet att göra en godhjärtad handling utan att berätta något i förväg för den åsidosättande personen som då fick vänta ut det som utspelade sig bakom ”låsta” dörrar i en lång stund.
Jag har reflekterat kring vad som hände och hur detta påverkade mig och den andra personen. Vad denne tänkte och tyckte samt vad jag gjorde för att denna person skulle få inblick i den andra personens sätt att se på saken. Det var en komplex situation och jag börjar nu förstå det sociala arbetets etiska dilemma/problematik. Det är svårt att göra alla parter glada/ lyckliga och tillfreds med sin tillvaro…..

2 kommentarer:

En framtida klassiker sa...

spännande läsnig se hur du reflekterar och tänker. Om jag kan ge dig ett enda råd i din blivande yrkets utöver så är det visa ödmjukhet, du kommer ställas in för bara massa trasiga människoöden. De människor du kommer få kontakt med lever SÅ långt i från den värld du lever i att det är olika världar och denna skillnad gör det nästan möjligt att överbrygga så ödmjukhet borde vara led ordet.

ska bli spännande se hur du ser på saker om 10 år om du fortfarande bloggar då

Anonym sa...

Jo verkligen, det brukar jag oftast vara...
Det finns en historia bakom denna som visar att både jag och den andra människan gör framsteg hela tiden...
egentligen ska jag vara ett bollplank, en förebild osv.
Jag är dock bara människa. Men självklart borde jag ha reagerat annorlunda vilket jag viste om när jag var i den situationen….
Jag hoppas inte att jag framstår som en kall människa i inlägget för det är jag verkligen inte, kände mig dock som det i den situationen...Det handlar om att kunna ta fram både empati och sympati för alla människor man möter.